söndag 3 augusti 2014

The matter of Palestine , part 2

Irgun var inte den huvudsakliga kraften bakom skapandet av den judiska staten, och många judar såg på deras aktiviteter med största avsmak. Men deras symboliska och våldsamma handlingar, som förstörelsen av  King David Hotel i Jerusalem och de nästan dagliga morden och bombningarna 1946-47 höjde den politiska temperaturen och väckte extremistiska känslor. I augusti 1945 skrev the Officer Administrating the Government of Palestine till kolonialsekretariatet i London: " De unga judiska extremisterna ..... känner varken tolerans eller kompromisser; de ser sig själva berättigade att utöva våld mot vem som helst som står emot det totala genomförandet av deras krav". Men samvetslöst våld hölls Palestinafrågan i världsnyheternas centrum som det främsta problemet för brittiska politiker. Överlämnandet av den judiska staten gjordes till de "ansvarsfulla" judiska ledarna , vilka slog ner mot Irgun. Begin och hans följeslagare förde över sin militans till Knesset (Israels parlament) genom Herutpartiet. Under 1948 hade många araber flytt från Palestina efter rekommendation från deras ledare och av rädsla för det judiska terrorkriget. De hade viss fog för sin rädsla, för Irgun massakrerade 200 araber i byn Deir Yassin nära Jerusalem, den blodigaste händelsen i kriget från endera sidan. I de läger som skapades av FN i grannländerna till den nya Sionistiska staten Israel bildade araberna 1950 sin egen terrororganisation för att återta landet Palestina och fortsatte med detta åren härefter.

Man kan läsa redogörelser av Irgunaktiviteter från 1940-talet och bara genom att ändra namn på platser och tidpunkter få dem att beskriva taktiken hos de arabiska Fedayin.  De följde verkligen samma mönster, men det tog mycket längre tid för araberna att hitta en effektiv taktik. Infiltrationen vilken varade fram till 1967 nådde vissa framgångar men föga internationellt intresse. I efterspelet av kriget 1967 beslöt palestinierna efter ett desperationens rådslag att internationalisera konflikten och att attackera Israel på dess svagaste istället för starkaste punkter.  De påföljande internationella terroristkampanjerna - flygplanskapningar och symboliska revolutionära terroristhandlingar - vann mer intresse för Palestinas sak än åratal av mord och bombningar inne i Israel. Kulmen på detta blev när Yassir Arafat, ledaren för Palestine Liberation Organisation, PLO talade inför FN:s generalförsamling klädd somen guerillasoldat och inte som en politiker, i stridsuniform med en pistol vid sin höft. Palestiniernas historia har sedan 1967 handlat om territoriell reträtt, men politiskt avancemang. De fördrevs från Jordanien 1970 och var stått under tryck i Libanon sedan 1976, framför allt genom det fortsatta Israeliska avancemanget mot Beirut 1982. De olika palestinska militära enheterna är nu väl beväpnade med utrustning erhållen från Östblocket och många andra länder, välfinansierade både av arabländerna och genom bidrag från palestinier runt om i världen

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar