fredag 16 september 2016

Vill du knulla?

Voui scopare - Vill du knulla?
Frågan var inte oväntad, men ändå rakt på.
Hon hade slagit ett par varv runt mig, den blonda damen med vänliga ögon och en kraftig byst insvept i skötsamma tantkläder. Sökt ögonkontakt, besvarat varje leende med en uppfordrande blick och till slut kommit fram och nickat menande med en blick mot ytterdörren. Kom nu, sade hon och efter viss betänketid och en del pustande från min sida kände jag mig tillräckligt störd av situtionen för att söka upp henne och se vad hon ville.
Följ med mig ut, pekade hon och ute vid relingen fick jag då förslaget. VIll du knulla?
- Njaae svarade jag något tveksamt
- Varför inte det , fortsatte nog
- Det är ju ett tag sedan
- Varför det? Lugn vi tar det piano, piano
Mitt leende blev allt mer misstroget, som farbror Brages när man försökte slå i honom något osannolikt men fördenskull inte helt omöjligt.
- Har du en hytt?
- Nej, jag vilar i sovstol, ljög jag
- OK. vi kan göra det på toaletten
Där någonstans gick min gräns. Att idka könsumgänge med en främmande kvinna på en offentlig toalett på en färja mellan två resmål med min packning stående i en vestibul en bit bort var inte vad jag hade i sinnet som ett avslut på en skön semester och när hon fick det klart för sig lommade hon snabbt vidare för att söka upp någon annan bekantskap.
På morgonen satt jag lugnt i samma TV-fåtölj när hon kom ner från sitt hyttplan. hon vände ett par gånger när hon såg sig, men efter att ha pratat med lite kabinpersonal för att repa mod gick hon snabbt förbi mig, köpte frukost och satte sig i närheten av mig igen. Jag ville fråga henne om något, men visste inte riktigt vad, så jag fortsatte att stirra på TV:n i något som närmast kan liknas vid ett genuint intresse. USA kräver tillbaka 14 miljarder dollar av Bundesbank. Beväpnad 13-åring ihjälskjuten av polis i Chicago.
När vi lämnade båten fick jag en chans till. Väl samlad med en fungerande frågeställning fipplade jag med mobilen utan att få den att fungera tills hon kom mig förbi på hamnpassagen.
- DU får jag fråga en sak, sade jag. Hon såg cool ut, varken stressad eller ovänlig.
-Ja, vadå?
Den där frågan igår, vad var du mest intresserad av , mig eller mina pengar?
- Kan man inte vilja knulla utan pengar, kontrade hon snappt
- Jo visst kan man det, men vilket var det i det här fallet ?
- Vill du betala för sex då?
- Det vet man aldrig
- Har du några då?
- Jag har nog tillräckligt
- OK då, nästa gång
Därmed hade jag fått svar på min fråga och hon på sin och vi kunde lugnt gå åt var sitt håll. Trodde jag, för vi skulle tydligen åt samma håll. Lite väl länge. Nästan obehagligt lång väg. Först stannade hon och hälsade överdrivet hejigt på en tjomme vid ett hamncafe och därefter ställde hon sig vid en hållplats och försökte demonstrativt se ut som om hon väntade på en buss. Jag gick förbi henne tätt inpå , det var bara vi två på den smala trottoaren och vi log när vi möttes, jag kan inte säga vem av oss som hade det mest illmariga leendet.
En gång till log vi åt varandra. När jag vände mig om för att gå ner för trappan till Metrostationen Università kom hon gående strax bakom mig. Jag gick ner, medan hon gick vidare till sitt. Skönt tyckte jag, för nu räckte det med äventyr denna fredagsmorgon.

tisdag 13 september 2016

Om varför vi skall ha mångkultur

Låt oss nu ta det här med nation och identitet en gång för alla så att vi slipper tjata mer om det. Och låt oss göra det genom definition av ord. För som Voltaire sade är en av huvudanledningarna till att människor grälar att man saknar en gemensam förståelse av de ord man använder sig av. Så låt mig då därför definiera upp begreppen med utgångspunkt från den eminente sociologen Karl Deutsch
Etnicitet - det är vad vi är i andras ögon. Vi bestämmer inte själva vår etnicitet. Andra gör det. Grunden för etniciteten är främst språket, men även hudfärgen utseendet, klädseln, sätten och valet av handlingar och symbolspråk. Hunden har hår och andra dömer den efter det . Därför blir inte svenskar etniska japaner bara av att åka Tokyos tunnelbana, eftersom inga andra kommer att bedöma oss som sådana

Kulturgemenskapen - det är det sammanhang vi väljer att ingå i. Vi kan göra det mer eller mindre framgångsrikt, men likväl, när vi öppnar en fransk bok och försöker läsa den blir vi en del av den franska kulturgemenskapen. Förhållandet mellan etnicitet och kulturgemenskap är att medan en person kan vara omedveten om sin etnicitet, eller tom önska bort den, är vi alla nogsamt medvetna om vilken kulturgemenskap vi ingår i. Oftast VÄLJER vi kulturgemenskap utifrån vår etnicitet. Man kan säga att kulturgemenskapen är medvetandegörandet av de etniska särdragen. På grund av att omgivningen uppfattar oss som svenskar, genom utseendet och språket får vi en svensk kulturgemenskap som vi vårdar ömt. Detta kan tydligast ses hos nationella minoriteter. Medan svenskar i Sverige kan ha en vag aning om vilken kulturgemenskap de ingår i (det finns väl inget som är riktigt svenskt) har finlandssvenskarna den tydligare markerad. I Österbotten spelas Maj på Malö och Evert Taube från morgon till kväll , eftersom svenskheten där är vald i skarp relief mot omgivningen.
Nationaliteten är den politiska identitet vi väljer utifrån vär kulturgemenskap. Så länge som vi sitter i en fransk bokklubb och diskuterar Sartre och Camus finns inget politiskt drag över får verksamhet, men när vi börjar ställa krav , att som fransk minoritet få rätt till att genomdriga grundutbildning för barn på hemspråket, eller som majoritetsbefolkning i Frankrike utropar FRANKRIKE ÅT FRANSMÄNNEN - då har kulturgemenskapen övergått till att bli en nation. Kulturen ligger till grund för den politiska organiseringen. Därför är samerna en nation, medan pitborna inte är det. Det finns inga politiska krav lagda om pitmålets status inom utbildningsväsendet och inga krav om pitsk suveränitet. När de kommer, kommer även pitborna att bli en nation bland andra inom staten Sverige
Medborgarskap slutligen är en strikt juridisk konstruktion. Medborgarskap betyder medlemskap i en statlig organisation , på vilket vissa rättigheter och skyldigheter påföljer. Medborgarskapet kan ha en koppling till nationaliteten men behöver inte ha det. I moderna statsbildningar är kopplingen mellan stat och nation underordnad, inom mer åldsterstigna stamsamhällen är den total.
Mångkultur är slutligen förmågan att låta olika kulturgemenskaper existera sida vid sida inom samma geografiska samhällstruktur. Samhället styrs av ekonomiska och juridiska principer, gemensamma för alla invånare i det. Mångkulturen behöver inte innebär inte att det finns var sin lag för de olika kulturgemenskaperna eller nationaliteterna. Det kan göra det. Tex kan jakträtt för samer och svenskar se olika ut, eller så kan giftemålslagstiftningen för hinduer och muslimer skilja sig åt. Men det är på detaljnivån. Överordnat gäller en och samma lag för samhällets alla kulturer och identiteter. Detta är mångkultur. När det bara finns en godkänd kultur har vi monokultur. När det finns genomgående olika lagar för varje etnicitet, för varje kultur har vi diskriminering .
Därför bör vi förespråka mångkultur, eftersom den är den lösning som ger mest frihet och likaberättigande för alla människor i ett samhälle oavsett deras etniska och /eller kulturella bakgrund