Låt oss nu ta det här med nation och identitet en gång för alla så att vi slipper tjata mer om det. Och låt oss göra det genom definition av ord. För som Voltaire sade är en av huvudanledningarna till att människor grälar att man saknar en gemensam förståelse av de ord man använder sig av. Så låt mig då därför definiera upp begreppen med utgångspunkt från den eminente sociologen Karl Deutsch
Etnicitet - det är vad vi är i andras ögon. Vi bestämmer inte själva vår etnicitet. Andra gör det. Grunden för etniciteten är främst språket, men även hudfärgen utseendet, klädseln, sätten och valet av handlingar och symbolspråk. Hunden har hår och andra dömer den efter det . Därför blir inte svenskar etniska japaner bara av att åka Tokyos tunnelbana, eftersom inga andra kommer att bedöma oss som sådana
Kulturgemenskapen - det är det sammanhang vi väljer att ingå i. Vi kan göra det mer eller mindre framgångsrikt, men likväl, när vi öppnar en fransk bok och försöker läsa den blir vi en del av den franska kulturgemenskapen. Förhållandet mellan etnicitet och kulturgemenskap är att medan en person kan vara omedveten om sin etnicitet, eller tom önska bort den, är vi alla nogsamt medvetna om vilken kulturgemenskap vi ingår i. Oftast VÄLJER vi kulturgemenskap utifrån vår etnicitet. Man kan säga att kulturgemenskapen är medvetandegörandet av de etniska särdragen. På grund av att omgivningen uppfattar oss som svenskar, genom utseendet och språket får vi en svensk kulturgemenskap som vi vårdar ömt. Detta kan tydligast ses hos nationella minoriteter. Medan svenskar i Sverige kan ha en vag aning om vilken kulturgemenskap de ingår i (det finns väl inget som är riktigt svenskt) har finlandssvenskarna den tydligare markerad. I Österbotten spelas Maj på Malö och Evert Taube från morgon till kväll , eftersom svenskheten där är vald i skarp relief mot omgivningen.
Nationaliteten är den politiska identitet vi väljer utifrån vär kulturgemenskap. Så länge som vi sitter i en fransk bokklubb och diskuterar Sartre och Camus finns inget politiskt drag över får verksamhet, men när vi börjar ställa krav , att som fransk minoritet få rätt till att genomdriga grundutbildning för barn på hemspråket, eller som majoritetsbefolkning i Frankrike utropar FRANKRIKE ÅT FRANSMÄNNEN - då har kulturgemenskapen övergått till att bli en nation. Kulturen ligger till grund för den politiska organiseringen. Därför är samerna en nation, medan pitborna inte är det. Det finns inga politiska krav lagda om pitmålets status inom utbildningsväsendet och inga krav om pitsk suveränitet. När de kommer, kommer även pitborna att bli en nation bland andra inom staten Sverige
Medborgarskap slutligen är en strikt juridisk konstruktion. Medborgarskap betyder medlemskap i en statlig organisation , på vilket vissa rättigheter och skyldigheter påföljer. Medborgarskapet kan ha en koppling till nationaliteten men behöver inte ha det. I moderna statsbildningar är kopplingen mellan stat och nation underordnad, inom mer åldsterstigna stamsamhällen är den total.
Mångkultur är slutligen förmågan att låta olika kulturgemenskaper existera sida vid sida inom samma geografiska samhällstruktur. Samhället styrs av ekonomiska och juridiska principer, gemensamma för alla invånare i det. Mångkulturen behöver inte innebär inte att det finns var sin lag för de olika kulturgemenskaperna eller nationaliteterna. Det kan göra det. Tex kan jakträtt för samer och svenskar se olika ut, eller så kan giftemålslagstiftningen för hinduer och muslimer skilja sig åt. Men det är på detaljnivån. Överordnat gäller en och samma lag för samhällets alla kulturer och identiteter. Detta är mångkultur. När det bara finns en godkänd kultur har vi monokultur. När det finns genomgående olika lagar för varje etnicitet, för varje kultur har vi diskriminering .
Därför bör vi förespråka mångkultur, eftersom den är den lösning som ger mest frihet och likaberättigande för alla människor i ett samhälle oavsett deras etniska och /eller kulturella bakgrund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar