Självhushållarbakslag

I morse upptäckte jag att Daniel tagit betalt två gånger för pizzan jag åt under kommunstyrelselunchen i måndags, så jag fick en anledning att hälsa på honom idag och meddela detta. Väl där tyckte jag att en kaffe skulle smaka och med en kaffe som grund är det lätt att tänka - men varför inte en pizza? Så där försvann det tillgodohavandet.

På vägen hem tänkte jag att det får väl inte vara slut redan nu, så jag åkte till Annika på systemet för att språka lite och väl där vad får jag se om inte en Limoncello. Nå det var ju bara att slå till och så var den pratstunden över och med flaskan i hand fick jag en plötslig ingivelse - en cigarr till skulle väl inte vara så dumt och väl inne på 52:an, vad är inte lättare än att dessutom köpa en trisslott.

Ingen höjdardag för självhushållaren alltså, men jag antar att man behöver sådana ibland med som en säkerhetsventil. Bellmanpaketet är oöppnat, trisslotten ej skrapad och Limoncellon står kvar på köksbordet, så det var inte de jag behövde.

Men Daniels pizza ligger jag fortfarande och smälter.