Kan man inte be marknaden hålla käften?

Först publicerat på Aftonbladets blogg 12 oktober 2008, kl 15:08

Finanskrisen går nu in i ett nytt skede.

Alla vet att kraschen är ett faktum. Det är inget "kanske" längre, utan korten är synade och det var lankor alltihopa.

Då börjar akt II.

Det som nu händer är att ansvaret för kollapsen skall flyttas över på politikerna och skattebetalarna istället för på marknaden och bankerna. Bankerna står värnlöst med öppna händer längs sidorna och marknaden är arg. Vem skall nu ge den några garantier när bankerna har misslyckats?

Det är här politikerna kommer in och det är därför de nu flyger jorden runt för att hålla EU och G7/G8-möten för att innan börserna öppnar efter helgen kunna presentera ett hållbart biståndsprogram för att hålla den kollapsade bankvärlden under armarna.

Svält i Darfur - reaktionstid 8 månader

Bankkris - reaktionstid 2 timmar

Därför mullrar nu också chefen för IMF och klargör att vi står inför en kollaps av betalningsystemet och att staternas föreslagna åtgärder är otillräckliga. Därför står börsanalytiker i kö jorden runt och hotar med att nu blir det fortsatta fall om inte staterna skärper sig.

Den som skall bearbetar är egentligen populaset som skall förstå att de nu måste börja ge klartecken åt sina folkvalda politiker att öppna pengapungen.

The spice must flow. Pengarna måste rulla.

Så efter EU-mötet kommer vi snart nog till börsens öppnande få höra ett triumfrop. Nu kommer politikerna äntligen ha enats om att skinna skattebetalarna ordentligt. Alla insättningar skall garanteras. Bankerna skall få kraftfulla likviditetstillskott och ingen bank skall tillåtas falla. Räntorna skall sänkas och börsen skall inte tillåtas dyka. För att hålla alla glada kommer kanske ett tak för bankdirektörernas bonusar sättas. Frågan är om någon vågar att likt Sverige 1992 kräva in beslutsrätten över bankerna samt egna kapital som ersättning för likviditetstillskottet. Frågan är också vad bankdirektörernas lek kommer att kosta skattebetalarna.

Under goda tider dricker bankdirektörerna mycket champagne medan populaset knegar och betalar skatt

Under dåliga tider dricker bankdirektörerna champagne medan populaset knegar och betalar mycket skatt.

En fråga ställer jag mig dock - varför låter man inte börsen bara dyka? Vad är meningen med att hålla den uppe. Vem tar skada av det? De som har köpt aktier. Och?

Företagen tar inte skada om de nu själva inte har spekulerat i aktier- de har redan fått det nominella kapital som aktierna såldes för. Resten är bara spekulationsvinster som nu går upp i rök. Varför lyssna på marknaden? Varför inte bara be den att hålla käften?

Milton Friedman brukar säga att staten inte skall agera vid depressioner, därför att även arbetslösa och fattiga behöver mat och kläder och kommer fortsätta att köpa dem även under depressionen även för lånade och pantade pengar, vilket så småningom kommer att leda till att
efterfrågan reser sig och kommer igång igen. Men varför gäller inte det resonemanget aktieägarna? Även under finanskrisen fortsätter produktionen och så småningom kommer kvartalssiffrorna och är de positiva kommer förtroendet för företagen igång igen och de kan emittera nya aktier för att bygga upp sitt egna kapital med.