tisdag 14 juli 2009

Professorer vill ha mer pengar till det konventionella jordbruket

Svenska Dagbladet har publicerat en debattartikel för mer ekonomiskt stöd till det konventionella jordbruket från en rad professorer på SLU. Här kommer mina kommentarer till de påståenden som görs i artikeln.

* Artikelförfattarna hävdar att det är bättre att använda ekonomiskt stöd till att göra det konventionella jordbruket mer långsiktigt hållbart än att stödja det ekologiska jordbruket. Eftersom det ekologiska jordbruket idag är en slags "idiotstoppsreaktion" mot de destruktiva sidorna av det konventionella lantbruket kan jag inte se någon motsättning mellan ambitionerna, bara en ekonomisk fördelningsfråga. Det finns,, för att ge en parallell bild från djurhållningen, ingen motsättning mellan att satsa på frigående lantraser och att förbättra villkoren för industrihöns. Det artikelförfattarna gör är att försöka stärka bilden av en sådan motsättning för att kunna slussa över statliga bidrag från det ekologiska jordbruket till miljöinsatser i det konventionella.

* "Grönt konstgödsel" (konstgödsel framställt utan användande av fossila bränslen eller andra begränsade resurser som mineralt fosfor) är en produkt som jag ser lika väl skulle kunna användas i ekologiskt lantbruk som i ett konventionellt, i vart fall i begränsad omfattning, som ett komplement till nedmalning av naturgödsel och humusmaterial. Varför skulle då ett framtagande av grönt konstgödsel ses som ett argument för dagens konventionella lantbruk mot det ekologiska?

* Samma sak kan sägas gälla angående bekämpningsmedlena. Dagens konventionella bekämpningsmedel blir "snällare och snällare". Ekologiska lantbrukare tillåter fler bekämpningsmedel vilka kan visas vara biologiskt nedbrytningsbara. Kanske vi har fått en syntes i synen på biologiska gifter vilket gör att de två odlingssätten med tiden kommer att närma sig varandra.

* Det finns ett spann av olika metoder inom den ekologiska odlingen, allt från storskaligt jordbruk som avstår från konstgödsel, till experiment med permakultur och jordförbättring med hjälp av träkol. Vilken av dessa metoder är det man ställer emot industrijordbruket vad gäller frågan om långsiktig hållbarhet eller kortsiktiga utsläpp . Som jag ser det är kärnfrågan i artikeln denna:

En annan tveksamhet handlar om hur markens långsiktiga produktionsförmåga påverkas vid ekologisk produktion. Påståenden om att markens bördighet skulle förbättras stämmer inte. Tvärtom minskar markens förråd av växtnäring och naturligt nog ökar ogräsförekomsten. Detta är huvudförklaringen till att statistiken just visar avsevärt lägre avkastning. Det blir inte heller bättre ju längre man odlar marken ekologiskt.

Här skulle jag vilja se en mer utförlig diskussion om vad man har mätt och hur man har gjort det. En kortfattad sammanfattning med bifogade länkar helst, jag läser inte peer reviews från pärm till pärm.

* Att maten inte räcker till för världens fattiga eller att för många kor pruttar för mycket är faktiskt inte ett argument mot ekologisk odling. Det är ett argument mot överbefolkning. Skjut påven och ge utbildning och preventivmedel åt alla fattiga

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar