Om att förstå världen runt omkring sig

För att förstå verkligheten runt omkring oss och inom oss behöver vi två olika sorters verktyg.

Det ena är korrekt information om världen utanför. Det andra är en förståelse av de kognitiva och emotionella processer som sker inom oss. Det första kan vi tillägna oss genom studier, det andra genom självobservation. Instrumentet för att sätta förståelsebearbetningen i omlopp skaffar vi oss genom att utföra handlingar , vilka genom upplevelser sätter ihop de erfarenheter vi gör till ett begripligt nätverk av förståelse inom oss.

På den vägen har vi saker som både hjälper oss och stjälper oss.

Det första vi behöver till vår hjälp är en målsättning att vilja förstå hur världen och livet fungerar. Utan denna målsättning kommer vi heller inte förstå något, eftersom varje dröm är lika god som någon annan och hjärnan även låter sig roas av det lilla. Självförståelse är en drift och det är inte alla som besitter den. För att citera Gurdjieff:

Esoterisk kunskap är till för fåtalet, inte för att den är hemlighållen utan för att flertalet ej åtrår den.

Det andra vi behöver är en sinnesapparat som förmår att sortera, filtrera och hantera de upplevelser och informationer vi tar emot till begripliga strukturer. Här har vårt utbildningsväsende länge tryckt på vikten av att lära sig logiskt tänkande. 1+1 = 2. Om A så inte B. Detta sätt att hantera information är bra för att bygga upp en mekanisk förståelse av omvärlden, en sådan som maskiner, datorer eller kollektivavlönade arbetare och tjänstemän behöver, men mindre värdefull vad gäller att förstå syften och motiv bakom världens och människors handlingar och funktionssätt. För att komma vidare med detta behöver vi intuition och insikt angående oss själva, samt observationsförmåga och empati angående andra. Vilka är vi, vad vill vi och vad önskar den andre.

Utifrån dessa kunskaper och oss själva och omvärlden kan vi bygga olika strategier för vårt handlande, vilka är av skiftande moralisk kvalitet. Vi kan eftersträva att gynna oss själva, även på andras bekostnad, vi kan försöka skapa välvilja hos andra, även till priset av vårt eget lidande. Och vi kan försöka skapa en omgivning där både vår egen och andras livskvalitet ökar till bådas tillfredställelse. I en sådan harmonisk omgivning kan vi även förälska oss, roa oss, samt försöka utveckla mer avancerade nivåer av estetiska upplevelser, kunskapsutveckling och intuitiv förståelse av oss själva och omvärlden.

Det tredje vi behöver är informationer om hur vi skall strukturera den förståelse av omvärlden som våra sinnesintryck förmedlar till oss. En del av denna kunskap är basal . våra föräldrar kan förklara för oss varför det åskar på himlen, lärarna kan berätta varför äpplen trillar till marken och vad som sker i kroppen när vi kommer i puberteten. Så länge som vi inte rör oss på den nivå där syftet bakom människors handlingar granskas alltför noga rör vi oss i en ofarlig värld, men ju närmare egenintresset vi kommer i vår förståelse av världen, desto snårigare blir den information vi presenteras för att öka vår förståelse .

Det är naturligt att så sker, eftersom var och ens egenintresse vävs in i den presentation av världen som nu sker.

För sanningssökaren som inte nöjer sig med färdigtuggad mat kommer nu en ny utmaning, att i flödet av information försöka urskilja sanningen från egenintresset. En del ger upp här och påstår att det inte finns någon sanning, utom den sanning var och en väljer för sig själv och nåväl, då ur ett patafysiskt perspektiv varje utsaga är lika sann som någon annan får väl den som önskar leva i den världen göra det, men för den som vill något mer startar nu den svåra processen med att både känna tillit och sovra, samt att ha förståelse för att var och en trots goda ambitioner oftast som alltid ändå fortsätter att förstå världen just utifrån dennes egna förutsättningar.

Det fjärde vi behöver är då tekniker för kunskapsinhämtning och sovrande. Förutom att googla och se youtubevideos finns här trevliga akademiska principer som källforskning och hypotetiskt- deduktiva vetenskapliga forskningsmetoder att förlita sig på. Vad gäller informationsflötet från CNN och RT blir dock dessa metoder snabbt svårapplicerade, då vetenskapen många gånger är bättre lämpad till att studera och förklara det som redan har hänt än att försöka förstå det som just håller på att ske, detta för att motiven bakom handlingsmönstren delvis är okända och svåra att vederlägga experimentellt. Goda förkunskaper hjälper och studier lägger en grund, men ju mer vi närmar oss dagsskeendet blir självförståelsen och intuitionen allt viktigare redskap till att även förstå andras funktionsätt.

Vad gäller de motivsbaserade beskrivningar och förklaringar av omvärlden som presenteras för oss är merparten av dem skapade i egenintresse. Vi skulle kunna kalla dessa teorier för C-inflytande. Syftet med dessa teorier är att gynna dem som har skapat dem. Här återfinns samtliga kommersiella och flertalet politiska budskap. Rösta på oss. Fienden är dum. Kom och köp konserverad gröt.

En bit längre upp på skalan återfinns de informationer som tagits fram i vetenskapligt syfte för objektiv förståelse av verkligheten. De gynnar sällan någon enskilt, men talar sällan om för oss vad som är viktigt för oss att åtrå. Vi kan veta allt om näringsriktig kost , utan att förstå varför vi trots detta väljer att köpa coca cola och hamburgare. Vi kan kunna alla grundämnen i periodiska systemet utan att förstå varför vi blir lyckliga, gråter eller känner ångest över att vilja gå in i en kyrka. för den djupare förståelsen av oss själva krävs en annan stimulans, den fundamentala grunden för självförståelse. Om vi tänker oss att det finns människor som besitter sådan kunskap, om vilka de själva är, om vilka andra är och om hur var och en skall handla för att kunna komma fram till en ökad förståelse av det egna självet och är villiga att förmedla denna till oss, då skulle vi kunna kalla denna kunskap för ett A-inflytande. Inom A-inflytandet ryms all kärlek, visdom och självinstikt som någonsin psykologin, självhjälpslitteraturen, religionerna, filosofin, sagorna, konsten och kulturen har velat förmedla till oss genom tiderna.

Sant A-inflytande kan bara lämnas direkt från en individ till en annan. Sann insikt om världen kan bara ges av den som förmår att sätta sitt egenintresse åsido för att tillåta människan att se sig själv genom denna som en blank spegel. utan detta förstår ju inte människan sig själv, utan ser bara sin egen bild genom kalejdoskopet av den andres egenintresse.

Det är sällan A-inflytandet kommer till oss direkt, eftersom vi känner för få personer vilka kan förmedla detta inflytande till oss.

För det mesta får vi nöja oss med B-inflytande. B-inflytande uppstår när någon av egenintresse förser oss med A.inflytande. A-inflytande har en mycket stark potential. Kraften i detta är oefhörd eftersom självkännedom är den mest åtråvärda egenskapen människor kan längta efter. Därför fylls kyrkorna, moskeerna , templen, bokmässorna, biopalatsen, kulturcafeerna , terapilokalerna av människor i jakt på a-inflytande och det de får är B-inflytande genom människor sig gör sig en förtjänst på att medvetet eller omedvetet paketera A-inflytandet och sälja det vidare, av kommersiella orsaker eller personpsykologisk självtillfredställelse,

Genom B-inflytandets snårskog lyssnar vi på våra mässor, läser våra diktsamlingar, rannsakar oss genom självjälpslitteraturen och gråter i våra biosalonger, bara för att slutligen och gradvis närma oss den yttersta funderingen:

Att A-inflytandets essens kanske ändå är tystnaden