Sagan om trollkarlen och lammen

Det sägs att det en gång för länge sedan fanns en trollkarl som fick smak på människokött. För att ostört kunna äta sig mätt bosatte han sig i en by med särdeles godtrogna bönder och hypnotiserade dessa till att tro att de var lamm. Lyckliga och ovetande om sitt öde fortsatte de med sina vardagliga sysslor full övertygande om att de var lamm skyddade av sin välvilliga fåraherde trollkarlen.

En del bönder var dock mer motsträviga än andra och visade på tendenser att vakna upp ur hypnosen. På dessa lade trollkarlen en ännu starkare trollkonst. Han hypnotiserade dem till att tro att de var varghundar, satta att vakta de aningslösa lammen i väntan på att själv få ta sig en tugga på dem efter trollkarlens välbefinnande. Nöjda över att vara utvalda lät de sig nöja sig med detta och gjorde därefter sitt bästa för att hålla pli på de bångstyriga lammen.

En dag var det en ung stark dräng som visade tecken på att vilja vakna upp ur sin hypnos som varghund. Detta gjorde trollkarlen mycket orolig, för han hade nu ätit upp en bra del av bönderna och fruktade restens vrede om de skulle låta sig väckas av den unge mannen. HAn drog sig därför tillbaka till sin kammare för att förbereda den allra kraftigaste magi han kände till. När den unge mannen tillslut bestämde sig för att konfrontera honom och med en yxa i högsta hugg öppnade dörren till trollkarlens kammare vävdes han in i den mäktigaste väv av trollformler som någonsin skapats.

Trollkarlen hypnotiserade nu den unge mannen till att tro att han var en trollkarl vilken styrde över en värld av förtrollade lamm och varghundar och med detta lät han sig nöjas.