måndag 19 april 2010

Kärleksdrömmar

Drömde att jag och en gammal kärlek talades vid med varandra. Det brukar vi inte göra. Hon bodde i en liten butik, hade småbarn och politiska uppdrag i Alingsås. Det brukar hon inte ha. Hennes barn och jag skrev små berättelser och stoppade ner orden som pappersrullar i en flaska, några ord var, ett dussin allt som allt, i en liten glasbox och skickade in dem genom hennes dörrpost.

Hon tog upp barnets ord och läste och älskade dem, men inte mina.

Det är mer som det brukar vara.

onsdag 14 april 2010

Middag på länsresidenset

Landshövdingen bjöd på ett nätt litet bord med smörgåsar, potatisröra med grönsås, stekt lax och prinskorvar, alla rätter gjorda på lokala kravmärkta råvaror. Till detta serverades bordsvatten och jag som är vegetarian, trots smakprovet på laxen, erbjöds en fint avstämd men lite gräddig veg-lasagne med färsk basilika. 8)

Dock försjönk jag så i ett samtal med den indiskfödda länsarkitekten att jag helt glömde bort frukttimbalen till efterrätt. Satans misstag. Ibland blir man bara så arg på sig själv! >:(

tisdag 6 april 2010

Olika åsikter om Peak Oil

Tommy Nordin från Svenska Petroleuminsstitutet tror fortfarande inte på peak oil. Han tycker inte heller att han behöver kommentera den världsledande experten i frågan, professor Kjell Aleklett eftersom han inte "tror på honom".



http://di.se/Default.aspx?pid=67936__ArticlePageProvider

http://aleklett.wordpress.com/2010/03/24/peak-oil-debatt-i-tv-den-25-mars/

Intressant från tidningsartikeln är att världsekonomin nitar vid 150 dollar per fat, medan en spelsimulering utförd i USA visar att priset kan stiga därutöver vid t ex ett orosutbrott i Nigeria.




Jag ser framför mig en ny generation Nigeriabrev:


I am a Nigerian Oil Producer. I have 10 000 barrels of oil in a harbor store in Lagos. I can't get them out , unless ....... bribe the warlords ..... deposit..... swiss bank account ...... huge profits .....



tisdag 9 mars 2010

Nu har jag köpt kommunladdning månadskort och börjat pendla mellan Ljung och Herrljunga. Jag sparar 3 liter bensin och 10 - 20 kr per dag. Det kostar några minuter extra, å andra sidan får jag det både rofyllt och socialt omväxlande på vägen till arbetet.

En förändring i det lilla som dock kostade på psykisk ansträngning. Bilkörning på billiga drivmedel ger ett mentalt beroende som vilket missbuk som helst och det kräver kraft att våga och orka göra något annorlunda.

lördag 27 februari 2010

Ja till jämställdhet, nej till feminism.

Lyssnar på Michael Alonzo som berättar om sin rörelse för fäder som försöker umgås med sina barn trots deras vansinniga och våldsamma mammor.

Stor sympati. Det här är jämställdhet i min smak, inte för att någon av mina partners
har misshandlat mig, utan därför att varje människa har rätt till sin historia.

fredag 19 februari 2010

A propå vuxenpoäng

Jag har bestämt mig för att sluta tjafsa med vargjägare och klimatförnekare. Istället tänker jag ta del i samhällslivet och tjäna pengar - för Money is the shit.

Därför påbörjar jag två nya arbeten nästa vecka. Min första förberedelse för dem var att köpa ett månadskort i kollektivtrafiken, så att jag kan åka buss och tåg de 15 kilometrarna mellan mitt hem och arbetet. På så sätt sparar jag både pengar och bensin. Det senare gör att jag skjuter Peak Oil ännu mer på ramtiden och förhoppningsvis hjälper till med att göra planeten lite kallare.

onsdag 3 februari 2010

Tankar efter debatten om privatisering av hemtjänsten

Det var en märklig afton i Källeryds missionshus när Herrljunga kommunfullmäktige beslöt sig för att låta hemtjänsten bli konkurrensutsatt enligt den nya Lagen Om Valfrihet inom omsorgen. De rödgröna partierna motsatte sig som väntat förslaget. Den ideologiska glöden var det inget fel på, men argumenten var skralare och svårare att ro i land. Socialdemokraten pekade på problem som inte fanns, medan vänsterpartiet oroade sig för att valfriheten skulle göra de auktoritetsberoende pensionärerna rådvilla. Miljöpartiet toppade med att angripa den privata vården genom att peka på svagheter i den offentliga, vilket kan tyckas vara en halsbrytande logik. Under denna villrådighet går det ändå att ana en oro från vänstern som har rationell grund, men som inte kunde tas upp till diskussion därför att den inte berör kommunen som tjänsteleverantör och arbetsköpare utan istället hör hemma på den fackliga arenan.

Den berättigade oron rör risken för lönedumpning i de konkurrerande vårdföretagen. Om upphandlingen av vårdtjänster var prisberoende skulle frågan vara politiskt berättigad att ta upp även i fullmäktige, Men eftersom betalningen till de privata vårdföretagen är fixerad till kommunens egna kostnader för motsvarande tjänster kan inte kommunens egna anställda tvingas till prispress på grund av de privata företagen underbetalar sina anställda. Konkurrensutsättningen mot den kommunala hemtjänsten hamnar istället på det kvalitetsplan där den hör hemma, vilket är förutsättningen för att konkurrensen från privat håll skall kunna vara en stimulans även för kommunens egen verksamhet.

Den berättigade vänsterargumentation som finns kring riskerna med lönedumpning kommer därför att begränsa sig till förhållandet i de konkurrerande privatföretagen. Och där hoppas jag att de fackliga organisationerna kommer att hålla fanan högt för att försvara de anställdas arbetsvillkor. Ingen blir i längden lycklig av stressade eller underbetalda medarbetare, vare sig dessa verkar i privat eller kommunal regi. Men alla kan tjäna på att kommunmedborgarna som kunder får flera prismässigt likvärdiga alternativ att välja mellan, samt att konkurrensen dem emellan kan stimulera till förbättringar inom hemtjänsten på både kortare och längre sikt.