onsdag 30 oktober 2024

Är populärkultirens woke något annat än dålig casting?

 

Jag avskyr woke lika mycket som min näste broder , särskilt inom film och teater, men det beror inte få att det skulle vara något fel på mångfaldsidealet, utan för att storstadsradikalerna som producerar dagens fantasyfilmer helt enkelt är mentalt förslöade och därför gör dåliga konstverk. Nej, det är inte ett "Budskap" att lägga ner miljarder på scenografi, kostymer och CGI för att få en drömvärld att se realistisk ut och sen sätta tre statister, en från Kongo, en från Korea och en från Skottland i en fiskarstuga tillsammans för att rensa nät, med hobiskt krullhår eller spetsiga alvöron. Det är inte "woke", det är dålig casting och ett politiskt pekfinger från producenterna i ögonen på filmpubliken: Vi är radical chique från Los Angeles, utan omvärldskunnande eller känsla för vad vi håller på med och det skall ni också vara, annars är ni MAGA och kan dra åt helvete.
En fungerande mångfald i en fantasyberättelse, särskilt Tolkiens ytterst rasspecifika fanastivärld är skotska hober i en by i Shire, nordiska riddare i Rohan, koreanska österlingar långt borta vid sjön Nurn och Medelhavsaraber i pirathamnarna i Söder. SEN en spännande rasmix påminnande om Chicago i Brie och Gondor, storstäder eller mötesplatser, för det är så världen ser ut, överallt, ifall man vill beskriva en värld realistiskt och vill ge publiken det intrycket. I småbyarma där bondsläktena gift sig med sina kusiner sedan generationer tillbaka har alla samma näsor, medan handelsplatserna innehåller ett myller av typer. Sen kan vi gärna ha en bosättning av ljusalver i väst och en annan pigmentering av alverna i Mörkmården, men man blandar inte och slänger inte in en kolsvart afrikan i en högrest population av idel anemiska och finlemmade islänningar utan åtminstone ha en tillstymmelse till story om hur det kunde bli så, om man åtminstone inte har en trovärdig historia bakom, säger denne videobloggare och jag ropar mitt högljudda bifall, särskilt efter som han uttrycke det bättre och mer genomgående än vad jag någonsin skulle kunna göra.
Ett tillägg från mig är att det ironiska med denna okänsliga casting är att den tar udden av det synnerligen moderna, medvetna och politiskt korrekta budskapet i sydafrikanen Tolkiens litteratur - det finns olika raser, men de behöver lära sig att samarbeta och bortse från varandas historiska åtskillnader, för att övervinna onskan,
Hur skall man få fram det, genom att låta innevånarna i Hobbiton att se ut som sammansättningen av ett hyreshus i Boston? Rings of Power Sucks at Diversity - Here's How to Fix it

Stöd den ukrainska pacifismen

 Det är inte till de ryska soldaterna, utan till pacifisterna och vapenvägrarna i Ukraina jag främst vill rikta mina solidaritetshandlingar.


Det påminns jag om när jag läser igenom mina egna anteckningar från drygt 40 år tillbaka som jag sprev efter att ha internerats för första eller andra gången efter att jag vägrat hörsamma eller fullborda mina egna inkallelseordrar.

"Vad är det för ett djävla land egentligen, när man låser in människor som inte vill delta i ett militärt system i fängelse? Vad finns det så för frihet som är ”värd att försvara” egentligen?"

När kriget bröt ut i februari 2022, eller strax innan, googlade jag runt, bl a för att se vad pacifistera i Ukraina hade att säga om saken, och ja visst, de drog samma slutsatser som den NATO-kritiska ådran i Väst. Gå med på Rysslands krav. De är inte orimliga. Låt Ukraina vara en neutral och demilitariserad stat. Gör oss inte till ett pålverk vid Ryssland gräns. Låt oss leva i en buffertson och förhandla och handla med båda parter.

Men nejdå. Liberalerna i väst ville ha kriget lika mycket som nationalisterna i öst, med den skillnaden att de inte ville satsa sig själva, bara de ukrainska männen som ett bondeoffer.

För ett år sedan såg jag att Yurii Sheliazhenko, den rundlagde pacifisten jag googlat fram för knappa tre år sedan nu hade placerats i husarrest. Han hotas av ett femårigt straff för att ha "Rättfärdigat den ryska invasionen". Han får dock tydligen fortsätta verka, eftersom den senaste intevjun jag hittar med honom på är från september i år. Det är dock magert med info om honom på engelska, det finns betytligt mer länkar på italienska, något jag ej vet om det beror på att Google prioriterar dessa för min geografiska lokation, eller om det beror på något annat. https://worldbeyondwar.org/yurii-sheliazhenko-we-must-change-the-narrative-of-the-inevitability-of-war/